Paradiset, en plats som är individuell för alla!

Då har jag kommit hem från två veckor i Paradiset... eller någons paradis! God mat, billigt;), värme, palmer, havet, öl, strand, äventyr, hyfsat lugnt och skönt.
Ändå när man ligger i detta paradis så nog tusan börjar man längta hem efter några veckor. Kanske beror det på understimuleringen, pengarna, sällskapet, värmen, maten.. Allt det man längtade efter veckor och månader innan upplevelsen blir plötsligt verkliga och man längtar plötsligt tillbaka till vardagen där hemma.. Skumt!! Men är det kanske inte därför vi åker iväg? För att uppleva en god stund och vila upp oss och samtidigt för att veta vad man har hemma och vilja ta nya tag.
Helt plötsligt blir allt som man tar för givet som vatten i kranen, sängen, den friska rena luften, svensk husmanskost, sin familj och sina vänner, lägenheten, katterna, ja till och med skolan, som små tårtbitar i ens liv som man uppskattar och aldrig någonsin vill vara utan. Även om man spytt på allt hemma så saknar man det när man är borta. Det var till och med så man saknade att tvätta, städa och laga mat... sjukt va? Vad två veckor kan göra, och jag som ändå har varit ute och rest längre perioder tidigare i livet och älskade det! Men det är väl som man säger: "Borta bra, men hemma bäst" Ett grymt bra citat tycker jag...

Det jag vill säga är att jag tror man måste vara ifrån det självklara för att kunna uppskatta det och känna tacksamhet över det vi har! Om det så är vänner, familj, pojkvän eller materiella ting som sin säng, sina kläder, sitt vatten eller luften vi andas!

Jag kommer självklart att fortsätta åka till fjärran länder för att uppleva nya maträtter, bada i varma hav och dricka billig öl, jag älskar att resa och kommer göra det resten av livet. För det bästa är, att jag alltid vet, att jag kan komma tillbaka till mitt Paradis när jag vill! 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0